Idag fyller min älskade far 65 år. Önska vi kunde fira det ihop med honom, men situationen tillät inte de tyvärr. Så vi fick skicka ner mamma i smyg helt enkelt för och överraska honom. En sista minuten resa blev de i princip. Vi bokade resan dagen innan hon skulle åka ( i onsdags ). Så sjuuuukt stressigt blev de helt plötsligt haha. Men de gick bra iaf.
Vi har snackat med min fästman om att ordna tårta och blommor till honom för och ge pappa de vid tolv slaget. Så vi ringde här ifrån vid 23:00 ( i.o.m att Libanon ligger en timme före oss i tid) och sjöng. Pappa blev glad och rörd hihihi. Moster fyller också år idag, så de blir till och ringa och gratta henne med:)
Sorry att jag varit sååååå seg och tråkig med att uppdatera bloggen. Men de känns som att, ska jag skriva ngt, så vill jag att de ska bli mer än bara ett par rader. Har inte haft så mycket och skriva om i.o.m att jag varit hemma i över en månad nu. Lär bli mer att skriva när jag åker till Uppsala för och jobba där.
Ja just fan, btw, jag tackade JA till jobbet i 3butikerna i Uppsala, så jag åker i slutet av månaden och börjar jobba 1/11. Ser verkligen fram emot de. Ska bli helt galet kul. Känns riktigt bra att komma till ett ställe där folk faktiskt vill jobba med mig och ha mig som arbetskamrat och kollega. Vissa av dem är gamla kollegor från actiontiden, vilket gör allt sååå mycket roligare och spännande. En blast from the past helt enkelt. Kommer bli full fart kan jag lova.
De löste sig med bostad sen, thank God!! Bästa Bisan hjälpte mig med de, och jag kan inte riktigt förklara hur tacksam jag är. De va lite panik ett tag asså. För stället jag först skulle hyra, hyrdes ut till ngn annan. Och de såg ganska illa ut ett tag, så pass att jag va rädd att jag skulle bli tvungen att tacka nej till jobbet. När något är skrivet och menat till en, så löser de sig till slut om de så vore fram till sista sekund, oavsett va de kan vara.
Tackar Gud varje dag för att jag är så lyckligt lottad med alla jag känner och har kontakt med och som finns i min omgivning och mitt liv, som kan stå med mig i alla väder. Då menar jag självklart allt från vänner till familj.
Häller tummarna att papperna för besöket till Sverige blir godkända så mannen kan få komma hit till december och fira nyår med oss. Saknar honom skitmkt:( känns som att de är så himla mycket som händer, som jag hade velat ha honom här för stöd för. Han vill inget hällre än det. Och de gör honom galen att han inte kan vara här vid dem tillfällena. Visst har vi vår historia ihop och alla åren. Men nu när de liksom är officiellt, så blev de konstigt nog så jäkla mkt svårare alltihop. Man blir så kinkig och irriterad lätt. De blir bråk av små saker, saker som knappt ens är värda att ens nämna. Vi skypar och snackar varje dag i flera timmar, men ändå känns de som att de inte är tillräckligt. Men förhoppningsvis går tiden fort tills då han kommer, eller jag åker ner. Vi måste ses helt enkelt hahaha.
Nehepp, nu ska jag sova. Är övertrött.
Puss på er alla fina!
Ps: Fy Pipiiiippppp va kallt de börjar bli ute. The winter is just around the corner...
Hej.. Fin blogg du har =) läste lite om när du va i Libanon det är roligt att läsa för jag är gift med en från libanon och har barn tillsammans men aldrig varit där och när jag sökte fakta om libanon så jag kan läsa om gubbens religion så kom din blogg upp =)
SvaraRadera